
- Arbetsgruppens slutraport (på finska pdf 1 Mb)
- Taxells kommentarer till Ruohonens arbetsgrupp (pdf)
Fortsättningsgruppen
Fortsättningsgruppen har bestått av sammanlagt 24 experter och representanter från olika områden. Utöver sammanträdena har gruppmedlemmarna deltagit i olika expertgrupper och diskussioner. Även stadsborna har inbjudits att medverka genom en offentlig hearing och genom en enkät på webben.
Arbetsgruppens uppgift var att skissa faktorer med vars hjälp kulturhuvudstadsårets positiva inverkan kan fortsätta. Dessutom lyfte arbetsgruppen fram exempel på lyckade projekt och god praxis i det gångna årets program. Den egentliga utvärderingen av kulturhuvudstadsåret ingick dock inte i arbetsgruppen uppdrag. För detta har en annan grupp tillsatts.
En huvudstad för kulturell välfärd
Arbetsgruppen för en fortsättning på kulturhuvudstadsåret, som bildades av Stiftelsen Åbo 2011 i maj 2011 har nu avslutat sitt arbete och överlämnade sin slutrapport under ledning av ordföranden Risto Ruohonen måndagen den 19 december. På stiftelsens vägnar togs slutrapporten emot av stiftelsens styrelseordförande Christoffer Taxell.
Den generella responsen på kulturhuvudstadsåret som förmedlats till fortsättningsgruppen har varit mycket positiv: året har betytt mycket för Åbos synlighet och profil, och verkningarna märks både inom den fria konsten och på många områden i näringslivet och – kanske det allra viktigaste – det har stärkt känslan av samhörighet mellan åboborna och ökat deras stolthet över Åbo som Europas kulturhuvudstad.
Bollen till Åbo stad
Fortsättningsgruppen föreslår att Åbo stad får mandat att organisera det fortsatta arbetet. I kulturhuvudstadsårets program har kulturen betraktats i bred mening som en fast del av stadsinvånarnas vardag. Fortsättningsgruppen föreslår att Åbo stad definierar kulturen som en central strategisk tyngdpunkt, vars påverkan på det viset kan nå tvärs över sektorsgränserna.
- Staden har på många områden en avgörande roll, antingen det handlar om utbildning, stora evenemang eller stadsbornas medverkan, säger arbetsgruppens ordförande Risto Ruohonen - Samtidigt önskar vi förstås att även företagen fångar upp bollen. Kulturhuvudstadsåret har stärkt nätverkandet mellan kulturen och näringslivet och man borde inte släppa den kontakten ur händerna.
Kulturhuvudstadsåret har också visat på betydelsen av den energi och det engagemang som utgår från stadsborna själva. Åbobornas egen entusiasm över sin hemstad och viljan att vara delaktig i skapandet av dess kultur är av väsentlig betydelse för framtiden.
- Det gäller alltså nu att trygga fortsättningen, inte efter en paus utan genast, alltså redan från början av nästa år.Att vi kan bygga den framtiden på kultur och kreativ ekonomi är nu på Åbo stads och alla dess invånares ansvar, sade Christoffer Taxell, styrelseordförande för Stiftelsen Åbo 2011.
Kultur är en central konkurrensfaktor som städer kan profilera sig med för att locka både besökare och företag. För många städer har det europeiska kulturhuvudstadsåret inneburit att kulturen även efter feståret är en betydelsefull faktor för stadens livskraft – om och när lärdomarna av de goda erfarenheterna man fått kommer till användning och man målmedvetet börjar förverkliga fortsättningen.
En stad som bygger välfärd med kultur
Fortsättningsgruppen föreslår att kulturhuvudstadsårets slogan Kultur gör gott även blir Åbos hälsning till Europas kulturhuvudstäder. Kulturens förmåga att öka välfärden har varit ett genomgående tema i många av årets projekt, och de har också gett särskilt positiva resultat. Även universitetens aktivitet i studiet av sambandet mellan kultur och välfärd är en betydelsefull resurs för Åbos profil. Arbetsgruppen för en fortsättning på kulturhuvudstadsåret vill att Åbo ska spela en internationell föregångsroll som en stad som bygger välfärd med kultur.
För att konkretisera dessa teman lägger fortsättningsgruppen fram förslag till flera prioriterade områden och initiativ.
Här är ett axplock:
- Göra stadsrummet livligare med kulturens hjälp; till exempel miljön vid Aura å
- Logomo, Fortunakvarteret och Gamla Stortorget som centra för kreativa branscher och livskraftiga stadsrum
- Miljökonstprojekt och andra s.k. lågtröskelmetoder att möta kulturen
- Mångsidig utbildning och mer aktivt utnyttjande av kulturaktörer inom näringsliv och offentlig sektor
- Mat- och restaurangkultur som karaktärsskapande kulturområden
- Ökat samarbete mellan kulturaktörer i kommunikation och marknadsföring


















Kommentarer
Det finns inga kommentarer i denna frågaSkriva en egen kommentar
Logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
Logga inRegistrera dig