De ekonomiska effekterna av Åbos kulturhuvudstadsår är större än väntat

Året som Europas kulturhuvudstad 2011 medförde produktionseffekter på totalt 260 miljoner euro för Åbo och Egentliga Finland. Detta är 60 miljoner euro mer än vad som hade uppskattats på förhand. För att uppnå positiva välfärdseffekter på lång sikt behövs, förutom strategiarbete, även konkreta åtgärder.

Handelshögskolan vid Åbo universitet har sammanställt en utredning för Stiftelsen Åbo 2011 som redogör för vilka ekonomiska effekter året som Europas kulturhuvudstad hade för Åbo och hela Egentliga Finland. Resultaten visar att de totala produktions- och sysselsättningseffekterna var klart större än förväntat.

Enligt den förhandsuppskattning som handelshögskolan utarbetade år 2009 skulle sysselsättningseffekterna av ett lyckat kulturhuvudstadsår uppgå till 2 300 årsverken. Omvandlat till pengar hade detta motsvarat en ökning av den totala produktionen med 200 miljoner euro.

- Enligt de slutgiltiga siffrorna som nu har beräknats ökade sysselsättningen med 3 300 årsverken och den totala produktionseffekten uppgick till 260 miljoner euro. Således var kulturhuvudstadsåret en större ekonomisk succé än man hade förutsett, berättar docent Elias Oikarinen, som sammanställde kalkylerna för utredningen.

Grovt uppskattat blev 80 % av effekterna kvar i Åboregionen och 20 % riktades till andra orter i Egentliga Finland. Största delen av produktions- och sysselsättningseffekterna utgjordes av ökad turism. I ökningen av turismen beaktades endast sådan inhemsk turism som riktade sig till Åbo på grund av kulturhuvudstadsåret. Siffrorna inkluderar inte uppgifter om internationell turism eller turism som riktade sig till Åbo av andra orsaker än kulturhuvudstadsåret.

Utredningens kvalitativa forskningsdel, som grundar sig på material från intervjuer med intressentgrupper, ger en bild av de långsiktiga möjligheter som kulturhuvudstadsåret skapade för Åbo.

– Kulturhuvudstadsåret var inte enbart en engångsföreteelse som bestod av en rad evenemang, utan en övergångsrit till en ny era. Året kan fungera som en hävstång för att ett nytt fundament för näringslivet, de kreativa branscherna, ska uppstå i Åbo. En avgörande faktor är hur väl Logomo lyckas samla aktörer inom dessa branscher under samma tak, reflekterar direktören för handelshögskolans CCR-forskningstjänster Aki Koponen.

Det är bekant att ett vitalt kulturliv ökar stadens dragningskraft och invånarnas sociala och ekonomiska välfärd.

– Därför bör kreativa branscher få en stark ställning i stadens strategiarbete och näringslivspolitik. Tiden för möjligheter och konkreta åtgärder är nu, betonar Koponen.

Enligt Christoffer Taxell, ordförande för styrelsen för Stiftelsen Åbo 2011, visar utredningen att kulturhuvudstadsåret var en framgång, förutom till sitt innehåll, också ekonomiskt. Enligt Taxell är Åbos exempel är ett bevis på att det finns ett tydligt samband mellan en livskraftig kultur och en framgångsrik ekonomi.

- Det lönar sig att investera i kultururen redan i sig. Men de positiva erfarenheterna av kulturhuvudstadsåret och åbobornas starka engagemang i årets program visar att kulturen, i vid bemärkelse, har en stark potential även i uppbyggandet av Åboregionens framtid, tror Taxell.

- Det är att hoppas att Åbo stad och dess beslutsfattare verkligen lyckas dra nytta av de möjligheter, som kulturen nu erbjuder. Satsningar på kulturen är inte i första hand en utgiftspost, utan en lönande investering då synvinkeln är att utveckla utbildning, kunnande och ekonomi. Kulturen gör gott. Det här är även den nu publicerade utredningens starka budskap, säger Taxell.