Åbo använde större delen av storinvesteringarna till kulturprogrammet

Åbo använde större delen av storinvesteringarna till kulturprogrammet

Till media 18.6.2012

Slutrapporten för europeiska kulturhuvudstadsåret 2011 är klar
Åbo använde större delen av storinvesteringarna till kulturprogrammet

Av den totala ekonomin (2008–2012) för kulturhuvudstadsåret i Åbo användes sammanlagt 65 procent till kulturprogrammet och programstödjande verksamhet. Andelen är något större än för kulturhuvudstäder i genomsnitt.

Det totala beloppet till kulturinnehållet framgår av slutrapporten för kulturhuvudstadsåret, som sammanställts av Stiftelsen Åbo 2011. I rapporten redovisas alla ekonomiska nyckeltal för förberedelser, genomförande och efterarbete samt publik- och medverkandevolymer under kulturhuvudstadsåret.

Den 70-sidiga rapporten ger en sammanfattning av den nästan tioåriga kulturhuvudstadsprocessen från förberedelsearbete till fortsättningsaktiviteter. Rapporten publicerades i Åbo måndagen den 16.6.2012.

Det totala stödet från Stiftelsen Åbo 2011 till projekten i programmet var cirka 12 miljoner euro. Projektens egenfinansiering var cirka 17 miljoner euro.  Sammanlagt investerades 36 miljoner euro i kulturhuvudstadsprogrammet och stödjande aktiviteter. Som programfinansiering räknas också investeringen i huvudarenan Logomo liksom stödtjänsterna för projekten och finansieringen av forskningsprogrammet. I totalsumman ingår också prognosticrad finansering av fortsättningsverksamheten 2012–2013.

– 2011 var en storinvestering i finländsk kultur, säkert en av de största någonsin i Finland. Det har alltid varit klokt att investera i kultur, och efter Åbos framgångsrika år ser vi att det fortfarande är mycket klokt, även i ekonomiskt svåra tider, säger styrelseordföranden i Stiftelsen Åbo 2011 Christoffer Taxell.

Av finansieringen av kulturhuvudstadsverksamheten (2009–2012) kom en tredjedel från Åbo stad, en tredjedel från staten och resten från företagssamarbete, regionen, samarbetsstäder och -partner samt biljettförsäljning och annan försäljningsavkastning.

Det genomsnittliga stödet från Stiftelsen Åbo 2011 var 71 600 euro per projekt. Beloppet motsvarar i genomsnitt 41 procent av projektets totalbudget. Programmet innehöll sammalagt 167 projekt som arrangerade totalt 8 200 evenemang och aktiviteter.

Större delen av programmet bestod av stadsevenemang, utställningar och uppträdanden. Särskilt starka programområden var cirkus och dockteater. Över 60 procent av evenemangen var gratis.

Totalt hade kulturhuvudstadsåret i Åbo cirka 2,2 miljoner besökare, varav 245 000 besökte årets huvudarena Logomo. 

Sevón: Åbos framgångar fortsätter bara om fortsättningen år lika stark

Åbos år som Europas kulturhuvudstad har varit en succé enligt flera mått. Största delen – 85 procent – av de finländare som deltog i kulturhuvudstadsårets evenemang var nöjda med utfallet av året, samhörigheten i staden har ökat betydligt, Åbo uppnådde en aldrig tidigare upplevd mediesynlighet värd 57,5 miljoner euro, året inbringade regionalekonomiskt över 260 miljoner euro och även de fortsatta åtgärderna ger stark effekt.

– Jag hoppas och tror, att den entusiasm som Åboborna känner över det lyckade programmet håller i sig långt in i framtiden. Här har hela kulturområdet och Åbo stad en lysande möjlighet, säger Christoffer Taxell.

Den externa utvärderingen av kulturhuvudstadsåret i Åbo som EU-kommissionen beställt är ännu inte klar, men av förhandbesked att döma kommer den att vara positiv. Generaldirektören för EU:s generaldirektorat för utbildning och kultur Jan Truszczynski har redan lyft upp Åbo till samma nivå som de mest lyckade kulturhuvudstäderna som Graz (2003), Lille (2004) och Liverpool (2008).

– Åbo lyckades, eftersom kulturen i staden fanns överallt och var till för alla. Stora och små evenemang på gator och torg, i Logomo, på vårdinrättningar och andra ställen lever kvar i minnet hos tusentals människor och fortsätter att ge glädje och kraft, säger VD för Stiftelsen Åbo 2011 Cay Sevón.

Kulturhuvudstadsåret har medfört kulturell, social och ekonomisk nytta för Åbo. Året har också förändrat stadens image både i stadsbornas och andra finländares, medias och exempelvis EU:s ögon.

– Åbo kan bevara sin höga profil som intressant europeisk kulturstad om alla aktörer satsar starkt även i fortsättningen. Man fortsätter att tala om Åbo i kulturella sammanhang inom EU bara om det finns fog för det. Kulturen måste få fortsatt stöd i Åbo och betraktas som viktig både i offentlig och privat verksamhet, fortsätter Sevón.

Stiftelsen Åbo 2011 har finansierat 52 projekt som för arvet från kulturhuvudstadsåret vidare. Fortsättningsprojekten baseras dels på den rapport från fortsättningsgruppen för Åbo 2011 som togs fram under ledning av överdirektören för statens konstmuseum Risto Ruohonen, dels på de mest positiva erfarenheterna från kulturåret, särskilt evenemangen i stadsrummet.

De mest omtyckta inslagen var de stora projekt som utnyttjade stadsrummet på delvis överraskande sätt. De fick också flest besökare. I genomsnitt deltog Åboborna i årets evenemang sju gånger, egentliga finländare deltog fem och övriga finländare tre gånger.

– Stadsbornas deltagande i kulturhuvudstadsåret var mycket starkt. Vi blev överraskade över vilken känsla av samhörighet året till sist lyckades skapa i hela landskapet. Under årets gång blev Åboborna verkliga kulturhuvudstadsbor, säger forsknings- och utvecklingschef Jukka Saukkolin på Stiftelsen Åbo 2011 som sammanställt rapporten.

Slutrapporten för kulturhuvudstadsåret på finska i flash format
Slutrapporten för kulturhuvudstadsåret på finska i pdf format

Slutrapporten för kulturhuvudstadsåret på engelska i flash format
Slutrapporten för kulturhuvudstadsåret på engelska i pdf format
 
Fakta om Åbo 2011:

Tidtabell:
03/2004 Stadsfullmäktige i Åbo beslutade enhälligt att lämna in ansökan om att bli kulturhuvudstad
03/2006 Ansökningsboken "Åbo brinner" färdigställdes
06/2006 Åbo valdes till Finlands kandidat
11/2007 EU:s kulturministerråd utsåg Åbo och Tallinn till Europas kulturhuvudstäder 2011
01/2008 Stiftelsen Åbo 2011 inledde sin verksamhet (avslutas 31.12.2016)
02-05/2008 öppen projektutlysning
06/2010 Åbo tilldelades Melina Mercouri-priset för gott förberedelsearbete
14–16.1.2011 öppningsveckoslut
15.1.2011 Logomo öppnades
16–17.12.2011 tackveckoslut

Organisation:
Styrelsen för Stiftelsen Åbo 2011, ordf. minister Christoffer Taxell + 14 medlemmar
Delegationen för Stiftelsen Åbo 2011, ordf. rektor för Åbo universitet Keijo Virtanen + ca 50 medlemmar
Stiftelsen Åbo 2011, kansli, VD Cay Sevón + som mest 41 anställda, Logomo 41 anställda

Finansiering:
Totalvolym 55,5 miljoner euro 2008–2012
Åbo stad 17,8 M€
Staten 17,3 M€
Regionen och samarbetsstäderna 4,6 M€
Företagssamarbete 3,0 M€
Deltagaravgifter, biljettintäkter osv. 4,4 M€
In-kind 3,6 M€
 Övrig finansiering 4,7 M€
   
Fördelning av totalekonomisk volym 2008-2012 (inkl. stiftelsen och programprojekten)
    Kulturprogrammet 65 %
    Marknadsföring och kommunikation 16 %
    Administration 11 %
    Övrigt 8 %

Stiftelsen Åbo 2011:s genomsnittliga finansieringsandel per projekt 71 600 euro = 41 procent
Totalt projektstöd från Stiftelsen Åbo 2011 ca 12 milj. euro
Egenfinansiering av 167 projekt ca 17 milj. euro

Biljettförsäljning 227 000 biljetter
Biljettpris i genomsnitt 11,7 euro

Arbetsinsats i projekten 800 årsarbeten
Arbetsinsats i Stiftelsen Åbo 2011 och Logomo 127 årsarbeten

Projekt:
167 programprojekt
Stadsevenemang – 33 st
Utställningar och bildkonst – 36
Design, arkitektur och hantverk – 8
Musik – 21
Teater, dans, cirkus och performance – 31
Film, animation och mediekonst – 8
Litteratur och ordkonst – 4
Barn och unga – 12
Forskning och utveckling – 14

Evenemang och utförare:
8 200 evenemang och aktiviteter
23 000 konstnärer, utförare, producenter, närmare 2 000 från övriga Europa och andra världsdelar
13 000 frivilliga

Besökarantal:
2,2 miljoner besök vid kulturhuvudstadsevenemang
247 000 besökare i årets huvudarena Logomo
   
Media:
Marknadsvärde på mediesynlighet 57,5 M€ (Finland 37,2 + internationellt 20,3)
700 pressgäster, varav 500 från utlandet
654 000 besökare på www.turku2011.fi

Produktionseffekter (Handelshögskolan vid Åbo universitet):
260 miljoner euro i Egentliga Finland (siffran baseras på konsumtionen för 15–79-åriga finländare som besökt Åbo på grund av kulturhuvudstadsåret)
3 300 årsarbeten

Forskningsresultat:
97 % av projekten var framgångsrika enligt egen uppskattning
91 % av projekten fick nya, bestående kontakter och nätverk i Finland och utlandet
85 % av finländska besökare i kulturhuvudstadsårets evenemang var nöjda med årets utfall
75 % av projekten anser att deras verksamhetsförutsättningar på kulturområdet förbättrades
29 % av finländarna vet efter året vad Logomo är

Åbos image som europeisk kulturstad stärktes
Åbos kulturliv följs nu överallt i Finland med större intresse än tidigare

Fortsättning:
Fortsättningsaktiviteterna baseras på rapport från fortsättningsgruppen för Åbo 2011
ordf. överdirektören för Statens konstmuseum Risto Ruohonen + 23 medlemmar
öppna hearingar, webbenkäter, expertdiskussioner
53 projekt får fortsatt finansiering av Stiftelsen Åbo 2011

Mer information:

Cay Sevón
verkställande direktör
Stiftelsen Åbo 2011
tfn +358 (0)40 764 9541
cay.sevon@turku2011.fi

Jukka Saukkolin
forsknings- och utvecklingschef
Stiftelsen Åbo 2011
tfn +358 (0)50 559 0602
jukka.saukkolin@turku2011.fi

Saara Malila
kommunikationschef
Stiftelsen Åbo 2011
tfn +358 (0)44 907 5710
saara.malila@turku2011.fi

 

Kommentarer

Det finns inga kommentarer i denna fråga

Skriva en egen kommentar

Logga in eller registrera dig för att kunna kommentera

Logga inRegistrera dig